Author: Martin Persson, Attac Sweden
Date: January 31, 2007
Source: Attac Sweden http://attac.se/naetverk/3230/skuldfragan-pa-det-7e-world-social-forum-nairobi-2007

---

I Uhuru park, frihetsparken, i Nairobis centrum vajar Jubel Syds fanor i vinden. Bakom en lång, röd banderoll med texten Don’t owe, won’t pay, Jubel Syds motto, står aktivister av en rad olika nationaliteter. Det är den 20 januari och öppning av årets World Social Forum, WSF, det sjunde i raden och det första som hålls i Afrika.

I WSF:s digra program, där mer än tusen seminarier hölls under knappa fyra dagar, var skuldfrågan ett av de mest förekommande ämnena, tillsammans med bland annat rättvisa handelsregler och frågor om rätten till land och vatten. Under de flesta av de fyra seminariepass som hölls om dagen fanns det ofta tre till fyra olika seminarier med skuldkoppling att gå på.

Att ge en heltäckande bild av skuldfrågan under WSF är därför inte möjligt, men vissa teman går ändå att urskilja – till exempel ett tydligt fokus på illegitima skulder och på debt audits, granskning eller revision av ett lands skulder som ett verktyg för att tydliggöra skuldernas illegitimitet. Målet är att få regeringar i Syd att vägra återbetalning av skulder och att få regeringar i Nord att, liksom Norges regering, ta på sig ett medansvar för oansvarig utlåning.

Tydlig var också skillnaden i perspektiv mellan skuldaktivister från Syd och Nord. Detta är i och för sig inget nytt, långtifrån, men det är första gången jag upplevde den direkt och så levande. Skillnaden ligger dels hur man ser på vissa frågor och begrepp, som till exempel illegitima skulder och konditionalitet. Budskapet från Jubilee South när det gäller det förra går inte att ta miste på: det finns inget som heter legitima skulder, alla skulder är illegitima. Och när en Jubel-aktivist från USA framför att för att kunna få igenom skuldavskrivningar i kongressen så måste man acceptera att vissa krav ställs på de länder som får avskrivningarna – krav på respekt för mänskliga rättigheter, bekämpande av korruption, etc. – så svarar en representant för Jubel Nicaragua att fattiga länder aldrig kan acceptera några krav utifrån, oavsett hur välmenta de är: ”Konditionalitet utifrån är detsamma som kolonialism, konditionalitet underifrån är detsamma som demokrati.”

Men lika viktigt som nyansskillnaderna i åsikter och strategier mellan aktivister från Nord och Syd är intensiteten med vilka de framförs. Där aktivister från Nord är lugna och resonerande, sjuder många representanter från Syd av ilska och vrede. Det kan inte sägas tydligare än det budskap som fanns på Kenyas skuldorganisation, Kendrens t-shirtar: You negotiate, we die…

En av aktivisterna från England säger det rakt ut på ett av de seminarier jag går på: kanske den viktigaste läxan vi från Nord har att ta med oss hem är just denna ilska, så att vi vågar vara mer radikala, vågar stå upp för vad som är moraliskt rätt, och inte kompromissar med oss själva av rädsla att politiker och andra inte kommer att lyssna annars. Kanske är det precis tvärtom?

Ett nytt grepp på detta det sjunde WSF var att den fjärde dagen var dedikerad till konkret planering av aktioner och kampanjer. I det tält där många av skuldaktivisterna hade samlats togs en gemensam deklaration1 fram. Planer på gemensamma aktiviteter världen över lades även fram. Bland annat så planeras en global aktionsvecka för skuldfrågan till den 15 till 21 oktober, inför och under Världsbankens och Valutafondens årsmöten som hålls 19-21 oktober. Två andra kampanjer som är värda att lyfta i Sverige är dels ett parlamentariker-upprop för ansvarig utlåning och illegitima skulder, International Parlamentarian’s Declaration for Shared Responsibility in International Lending, som dras igång under året, dels en europeisk kampanj för att få länder att inte förse Världsbanken med nya medel i den ’fundraising’-runda som banken börjar i mars i år, en kampanj bygger på en framgångsrik engelsk föregångare – Stop Paying for Poverty. Mycket att se fram emot och mobilisera för under året alltså…

Forumet slutar som det börjar, med en folkfest i Uhuru park. Bland den långa rad av ministrar, nobelpristagare, aktivister och artister som äntrar scenen under avslutningsceremonin finns Noel Cabagnon från Freedom from Debt Coalition, Fillippinerna. Ensam med en gitarr leder han snart publiken i allsång: Don’t owe, won’t pay, don’t owe, won’t pay…

Martin Persson,
Attac Sverige

1 Texten, Declaration on Debt, finns för tillfället att läsa på http://www.europe-solidaire.org/spip.php?article4903, men borde snart komma upp på andra Jubel-hemsidor med möjlighet för de organisationer som vill att skriva under.